Kyrkoskatt i Österrike
Kyrkoskatt, även känd som kyrkobidrag, är en viktig ekonomisk skyldighet för medlemmar i österrikiska katolska och protestantiska kyrkor. Syftet med denna skatt är att stödja kyrkans verksamhet, inklusive sociala program, fastighetsunderhåll och andra kyrktjänster.
Kyrkoskatten i Österrike har en lång historia som sträcker sig tillbaka till Habsburgska kejsardömets tid. Kyrkor har alltid spelat en viktig roll i samhällslivet, och genom beskattning säkerställde de att nödvändiga resurser fanns tillgängliga för deras verksamhet. Baserat på överenskommelser mellan den österrikiska staten och kyrkorna har beskattningssystemet förfinats över åren och anpassats till föränderliga sociala och ekonomiska förhållanden.
Vem är skyldig att betala?
De som är skyldiga att betala kyrkoskatt är personer som är officiella medlemmar i kyrkan. Detta gäller främst kristna samfund, som den romersk-katolska och lutherska kyrkan. Skattesatsen beror på inkomst, och kyrkorna samlar in den direkt från sina medlemmar, inte genom skattemyndigheten.
Kyrkoavgiftssatsen fastställs baserat på årlig inkomst. För medlemmar i den katolska kyrkan är skatten 1,1% av inkomsten, medan medlemmar i den lutherska kyrkan betalar 1,5%. Skattebeloppet beror dock inte bara på inkomst utan också på familjeförhållanden, som antalet barn och de förmåner som ges till ensamstående föräldrar.
Avdrag och rabatter
Vissa avdrag och undantag kan tillämpas på kyrkoskatten. Till exempel är det fasta avdragsbeloppet 59 euro, som kan användas av alla skattebetalare. Dessutom kan avdrag för barn minska skattebeloppet. Ensamstående föräldrar eller familjeförsörjare får ytterligare undantag, vilket också minskar den skatt som ska betalas.
Kyrkliga bidrag kan dras av från den årliga inkomstskatten upp till 400 euro som en särskild utgift. Detta kan ge betydande ekonomisk lättnad för hushåll, särskilt för dem med högre inkomster som betalar högre kyrkliga bidrag.
Det enda lagliga sättet att undvika kyrkoskatt är att lämna kyrkan. Att lämna kyrkan innebär en officiell procedur som måste initieras vid den lokala församlingen. Det är viktigt att notera att utträde ur kyrkan inte är retroaktivt, så skatteskyldigheten för perioden innan utträdet förblir giltig.
Realistiska exempel på beräkning av kyrkoskatt
1:a exemplet:
- Bruttolön: 2.300,00 €
- Nettolön: 1.763,33 €
- Antal barn: inga
Bidragsberäkning:
- Årligt bidragsunderlag: 22.874,88 €
- Bidrag (1,1%): 251,62 €
- Fast avdrag: -59,00 €
- Barnrelaterad rabatt: 0,00 €
- Årligt bidrag: 192,62 € (16,05 € / månad)
I detta fall är den årliga avgiftsgrunden beräknad baserad på inkomst 22 874,88 euro. Bidraget på 1,1% är 251,62 euro, från vilket ett fast avdrag på 59 euro dras av. Eftersom det inte finns några barn kan inget ytterligare avdrag tillämpas, och den årliga kyrkoskatten blir 192,62 euro.
2:a exemplet:
- Bruttolön: 3.000,00 €
- Nettolön: 2.316,18 €
- Antal barn: 1
Beräkna bidrag:
- Årligt bidragsunderlag: 29.494,80 €
- Bidrag (1,1%): 324,44 €
- Fast avdrag: -59,00 €
- Barnrelaterat avdrag: -22,00 €
- Årligt bidrag: 243,44 € (20,29 € / månad)
I detta fall är bruttolönen högre, så den årliga avgiftsgrunden är också 29 494,80 euro. Bidraget på 1,1% är 324,44 euro, från vilket det fasta avdraget och barnbidraget dras av, vilket resulterar i en årlig kyrkoskatt på 243,44 euro.
3:e exemplet:
- Bruttolön: 4.000,00 €
- Nettolön: 3.184,03 €
- Antal barn: 3
Beräkna bidrag:
- Årligt bidragsunderlag: 39.326,40 €
- Bidrag (1,1%): 432,59 €
- Fast avdrag: -59,00 €
- Barnrelaterat avdrag: -80,00 €
- Årligt bidrag: 293,59 € (24,47 € / månad)
I detta fall är den årliga avgiftsgrunden också högre, på 39 326,40 euro, på grund av den högre bruttolönen. Bidraget på 1,1% är 432,59 euro, från vilket det fasta avdraget och avdraget för tre barn dras av, vilket resulterar i en årlig kyrkoskatt på 293,59 euro.
